Denna den senaste radionovellen handlar om den nutid där någon i "nedre tonåren" kan värvas för att skjuta någon, och det är ju ingen trevlig tillvaro. Den påverkar folk mer eller mindre, men särskilt berörd är den pappa som är huvudperson här och inser att hans tvillingsöner snart är i den åldern.
Jag har klagat innan och fortsätter med det, för jag tycker fortfarande att det är alldeles för tungt och finlitterärt i Radionovellen. Allt måste inte vara glättigt hela tiden, men någon gång kunde man kanske få önska något roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar