Omslaget är nästan hopperskt i sin ödslighet (eller varför inte Twin Peakskt). Inuti är formatet mer traditionellt än föregående grafiska roman:
men innehållet är inte vad som traditionellt har skildrats i serieform. Mesta utrymmet ägnas Jessika, som beskriver sig som "bloggare och fotograf", men bor hemma och tjänar sina pengar genom att sitta i kassan i en mataffär. Hon är övertygad om att allt skulle vara mycket bättre om hon bara bodde någon annanstans än i den småort där hon upplever sig som fast:
Jag vill verkligen ha en bra karriär men jag vet inte hur. Det känns som att det är för sent att börja satsa på någonting nu. Jag fyller ju 20 nästa år och jag har inte åstadkommit någonting med mitt liv.Det är både roligt och rörande, men framför allt mycket väl fångat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar