Det här är en liten skräckklassiker, och med tanke på den blivande läsare som eventuellt inte vet hur det går ska jag inte vara så mångordig om det. (Jag hörde själv till den skaran, så mer påläst än så är jag inte i genren.) Det handlar om två systrar som bor i ett stort hus utanför ett samhälle tillsammans med sin rullstolsburne farbror. En av systrarna går och handlar ett par gånger i veckan, men det är all kontakt de har med yttervärlden. Ganska fort framgår också att de har varit en betydligt större familj fram till för sex år sedan, men varför så många av dem dog då tar det ett bra tag innan det avslöjas. Det är inte ens huvudsaken i intrigen, konstigt nog, utan det som skapar skräcken är dels de tre överlevandes normalisering av något som är allt annat än normalt, dels relationen mellan dem och samhällets övriga invånare. Det är hela tiden en utmaning att lyssna på, eftersom man inte riktigt kan ta något för givet, allra minst det som berättaren, den yngre systern, väljer att framställa som sanning. Jag tror rentav att den skulle vara intressant att läsa även med facit i hand, för att se hur och var vi blir lurade.
