Det här är den första av (hittills, ska man kanske tillägga för säkerhets skull) 23 böcker om den iriska nunnan syster Fidelma. Denna och en till finns översatta till svenska. Peter Tremayne är en pseudonym för Peter Berresford Ellis, som av nätet att döma är en framstående expert på keltisk historia. Jag undrar - trots expertisen - om vanliga människor utan klocka vid den här tiden hade uttryckt sig som att ett samtal varade i tio minuter.
Just den här keltiska historien utspelar sig under synoden i Whitby 664 och är inte bara en keltisk historia, för bland huvudpersonerna finns både kelter, saxare och en och annan av annat ursprung. Synoden är sammankallad för att avgöra om Northumbrien (jag trodde det hette Northumberland, men det verkar vara skillnad på det) ska följa den romerska eller iriska kyrkan i sådana viktiga frågor som vilka fingrar man gör korstecknet med. På synodens första dag äger en solförmörkelse rum, som verkar ha inträffat även i verkligheten detta år. En hel del personer i ledande ställning är också verkliga kungar, biskopar, abbotar och abbedissor.
Syster Fidelma är däremot påhittad för ändamålet och dessutom jurist vid någon sorts irisk domstol. Ett viktigt tema är hur jämställt och humant det iriska samhället är jämfört med det saxiska, där kvinnor ska veta sin plats och det är naturligt att stena en pestsjuk till döds, för då behöver man ju inte röra vid honom och riskera att bli smittad. Hennes utbildning, ställning och befogenheter i kombination med att hon är kvinna medför alltså i sig konflikter i kontakterna med de andra grupperna. Egentligen tycker jag detta är det mest intressanta i hela boken, men det känns som om det temat sparas för kommande delar.
De första ungefär 50 sidorna var en prövning att ta sig igenom, eftersom det ska introduceras ett stort antal människor med mer eller mindre konstiga namn som ska hållas isär (Alhfrith och Alhflaed, Penda och Peada, Eanflaed och Ecgfrith, för att bara nämna några på sidan 47). Dessutom ska miljön i stort och smått presenteras, hela den religiösa bakgrunden till synoden klargöras och den allmänna geografiska och historiska så kallade Kontexten etableras. Sedan börjar det hända saker, men då är man (om man är jag) ganska utmattad redan. En av abbedissorna hittas mördad i sin cell och Fidelma får i uppdrag av kungen att tillsammans med en munk från motståndarsidan utreda mordet. Det utvecklar sig till en inte så dålig, men som pusseldeckare ganska traditionell intrig. Det slutar till och med på klassiskt maner med att alla misstänkta samlas ihop för att Fidelma och hennes kollega ska kunna avslöja vem mördaren är.
Peter Tremaynes böcker har jämförts med Ellis Peters' om broder Cadfael, som jag läste en av tidigare i år och har läst flera av tidigare. Jag föredrar Cadfael framför Fidelma alla dagar i veckan, inte minst för att han är godmodigt trevlig och hon är lite för beskäftig för min smak. Kanske jag läser den andra som finns översatt, men att börja jaga dem på engelska för att läsa alla 23 blir det inte tal om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar