Om man skriver en bok som utspelar sig på en lantligt belägen internatskola i USA och handlar om en grupp elever som läser klassiska språk, så får man nog stå ut med att bli jämförd med Den hemliga historien av Donna Tartt. Jag läste inte den när "alla andra" gjorde det, utan först för några år sedan, men kan tänka mig hur tagen jag hade blivit av den om jag hade varit i samma ålder som huvudpersonerna. Här är det bara flickor, och de läser latin i stället för grekiska, men det är mystiska dödsfall och osunda relationer på ungefär samma sätt. Riktigt till Tartts nivå tycker jag inte att det når, även om det inte alls är dåligt.
Historien handlar om en latinlärare som återkommit till sin gamla skola (och där blir det också lite Döda poeters sällskap), trots att det hände en del otäckheter när hon gick där. Och så börjar en del av dem att upprepa sig, och man undrar vem som är ond och vem som är god och vem som var med för 20 år sedan men nu är någon helt annan. Det är som synes en del standardingredienser, men resultatet är som sagt inte alls dåligt - medan man läser är det faktiskt ganska spännande. Efteråt har man kanske inte lärt sig så mycket, men det jag kommer att minnas är de dimmiga promenaderna runt sjön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar