Det här blev sista boken om Sigge Flod, för samma år som den kom ut, 1967, avled författaren Ivar Ahlstedt. De senare böckerna i serien skiljer sig ganska mycket från de första, inte minst sedan 12½-klubben introducerades för ett par böcker sedan. Det är en förhållandevis välorganiserad sammanslutning med möten, protokoll och klubblokal med telefon. Hur medlemmarna har möjlighet att lägga så mycket tid på verksamheten är oklart - någon gång borde de också vara i skolan, tycker jag. (Men det här utspelar sig på den tid när inte alla tonåringar gick i skolan. Åtminstone någon av de äldre har ett jobb, men även där ställs vissa krav på närvaro, föreställer jag mig.)
Till det jag uppskattar mycket i de senare böckerna är de kartor som hjälper läsaren att orientera sig. Här förekommer återigen sjön Ören - även om den är namnlös på kartan och har bytt form sedan sist - och ön Munken. Intresset den här gången är dock berget Bullingen, där det bland annat sätts upp en skidlift.
Det är en ovanligt spretig historia, som bara nödtorftigt knyts ihop på slutet. Ett antal till synes fristående mysterier inleder. Det handlar om en schackturnering, där den helt autentiske stormästaren Botvinnik gästar Eriksvik och möter en anonym motståndare, som kallar sig Smyslov, men försvinner under turneringens gång. Det handlar också om en matematikskrivning, där Sigge själv får tillbaka en rättad skrivning med fler lösta uppgifter än han minns att han gjorde. Och så är det ett antal brott runtom i staden, ofta bagatellartade, snarast tillkomna för att gäcka polisen och andra.
Stormarknaden ESMO har redan tvingats stänga, trots att det här utspelar sig i början av året efter att den öppnade. Sigge själv har hunnit bli nästan fjorton och hunden Knatten är enligt uppgift tjugo månader gammal. Jag har inte gjort något riktigt försök att få ihop kronologin i hela serien, men jag misstänker att den inte fungerar till alla delar.
Det är en ovanligt spretig historia, som bara nödtorftigt knyts ihop på slutet. Ett antal till synes fristående mysterier inleder. Det handlar om en schackturnering, där den helt autentiske stormästaren Botvinnik gästar Eriksvik och möter en anonym motståndare, som kallar sig Smyslov, men försvinner under turneringens gång. Det handlar också om en matematikskrivning, där Sigge själv får tillbaka en rättad skrivning med fler lösta uppgifter än han minns att han gjorde. Och så är det ett antal brott runtom i staden, ofta bagatellartade, snarast tillkomna för att gäcka polisen och andra.
Stormarknaden ESMO har redan tvingats stänga, trots att det här utspelar sig i början av året efter att den öppnade. Sigge själv har hunnit bli nästan fjorton och hunden Knatten är enligt uppgift tjugo månader gammal. Jag har inte gjort något riktigt försök att få ihop kronologin i hela serien, men jag misstänker att den inte fungerar till alla delar.
När det hettar till mot slutet är Sigge på egen hand utan sin klubb, och jag tycker han gör sig bäst så. Det är lite svettigare än den här bilden från titelbladet ger anledning att anta:
men slutar inte med något riktigt avslöjande, snarare en tidstypisk upplösning där det är omgivningens fel att någon har hamnat på avvägar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar