Per Olaisen har här skrivit 29 korta kapitel med titlar från A till Ö som ger olika infallsvinklar på ämnet kriminallitteratur. Baksidestexten kallar det för "en personlig bok", och det är det - en hel del tyckande, men nästan alltid sympatiskt uttryckt. Liksom med en novellsamling går det inte att läsa en bok av det här slaget i ett sträck, utan den har fått ligga ett par veckor på nattduksbordet och varvas med annat.
En del kapitel handlar om enskilda författare, som Olaisen vill lyfta fram, till exempel [John Dickson] Carr, [Edgar Allan] Poe och [Stieg] Trenter. Bäst i den genren tycker jag är [Carl Jonas Love] Almqvist, som kanske inte brukar räknas till deckarförfattarna. Men Olaisen framhåller att Drottningens juvelsmycke kan läsas som en politisk thriller (jag har inte läst den alls, men blir lite sugen nu), och novellen "Skällnora kvarn" ska tydligen vara ett mycket tidigt exempel på detektivberättelse.
Andra kapitel handlar om någon intressant aspekt på detta med kriminallitteratur, till exempel "Mordmetoder" eller "Omöjligheter". Man får hela tiden gott om lästips, både i texten och i en omfattande litteraturlista. Det är en konst att skriva i den här genren så det inte blir en berättelse om författaren egen oerhörda beläsenhet utan på rätt sätt uppmuntrar läsaren att läsa vidare. Jag tycker det lyckas nästan överallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar