Andra (och sista) delen av Vilhelm Mobergs svenska historia börjar som synes med en frihetshjälte och slutar med en annan. Däremellan kommer bland andra Karl Knutsson Bonde, Sturarna, Kristian II (Tyrann, om man så vill) och Gustav Vasa (även han tyrann, enligt Moberg). Det är påfallande att så mycket utrymme ägnas kungarna och kretsarna runt dem, med tanke på att han säger sig skriva folkets historia. Några kortare kapitel handlar om sådant som barkbröd, danskhat och byalag, och där blir det som mest intressant, tycker jag.
Nils Dacke från författarens hembygd ges rejält med utrymme i ett långt slutkapitel, där det också berättas om Smålands nation i Lund, som vid den här tiden hade inte bara tidningen Dacke-Kuriren och studenthemmet Dackegården utan även "en högtidlig Dacke-bal, där frack är föreskriven som klädsel". Det är, med tanke på hur utvecklingen varit sedan boken kom ut, oförutsett roligt.
I mitt exemplar låg också en understreckare/recension ur Svenska Dagbladet av professor Sten Carlsson, som är förhållandevis kritisk samt något gulnad:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar