Det här är Hercule Poirot i novellform (elva stycken), som jag inte är riktigt van vid, även om han förekommer i sammanlagt över 50 sådana också, förutom 33 romaner. Dessa elva utspelar sig tidigt i hans karriär, kort efter första världskriget, när han och kapten Hastings delar lägenhet och Hastings på ett naturligt sätt kan bli inblandad i Poirots olika fall. Jag tycker det är mycket - inte sällan för mycket - inspirerat av Sherlock Holmes, och att Christie här ännu inte riktigt har hittat den Poirot som man känner bäst. Kapten Hastings skickades så småningom till Argentina av Christie, när hon tröttnat på honom, och jag kan inte tycka att det var en försämring. Inte nog med att han är en rätt tråkig sidekick, utan Poirot är också bättre utan honom.
Här handlar det inte bara om mord, utan också om till exempel försvunna smycken, utpressning, rån och kidnappning. Men det går inte att komma ifrån att det blir bäst när det finns ett lik med på scenen, till exempel en rik onkel som mördats av en mystisk svartskäggig besökare, som ingen känner igen (se http://en.wikipedia.org/wiki/Poirot_Investigates#The_Mystery_of_Hunter.27s_Lodge om man inte är rädd för spoiler).
Och så vill jag inte undanhålla eventuella läsare detta exlibris (jag har alltså inte lånat boken utan köpt den på antikvariat, är kanske bäst att tillägga):
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar