Om man är det minsta lilla erfaren i spökhistoriegenren vet man att det går dåligt för den som tidigt i berättelsen säger att han inte tror på spöken. Så går det också för den pojkscout från anrika Eton som går dit han inte får för att hämta vatten i den ylande källan. Möjligen är ingredienserna i den här korta novellen aningen för standardmässiga, men de hanteras onekligen väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar