torsdag 27 augusti 2020

150. Jan Mårtenson: Guldmakaren



Efter elva böcker kände kanske Jan Mårtenson att det behövdes något nytt i serien om Johan Kristian Homan, antikhandlaren i Gamla stan. Här handlar det därför om hans farfars farfars far, Johan Sebastian Homan, som är vicepastor i Storkyrkan och ganska raskt utnämns till hovpredikant. Det utspelar sig 1791 och 1792, en orolig tid som förebådar mordet på Gustaf III (det vet ju vi, men Johan Sebastian bara anar). Det vimlar på ganska bra med många autentiska personer. Förutom kungafamiljen är det Bellman, Armfeldt, Axel von Fersen och hovstallmästare Munck, för att nämna några av de mest kända. Receptet den här gången är en citroncrème, tillagad av en husmamsell som lärt sig det av Cajsa Warg.

Intrigen är inte huvudsaken i de här böckerna, och i den här är den dessutom splittrad i två delar. Förutom intrigerna inför kungamordet finns det också ett fiktivt mord, och det är det som Johan Sebastian efter bästa förmåga försöker utreda. Som sin sentida ättling blir han både misstänkt (av polisen) och slagen i huvudet (av en av skurkarna). Däremellan är det hovnöjen, måltider, promenader i vagn och vad man mer kan tänka sig av tidens nöjen. Fastän själva handlingen hade rymts i en normallång novell fungerar det, konstigt nog.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar