Årets Trenter utspelar sig till största delen i Köpenhamn, men till stor del med svenskar i huvudrollerna. Den stora Huvudrollen görs av den uppburne skådespelaren Alfred Stoerman (jag tänker på Georg Rydeberg eller Edvin Adolphson) som gästspelar på ABC-teatret. Till Köpenhamn kommer också Barbro Assarsson, som arbetar på det förlag som till hösten ska ge ut Stoermans memoarer, prekärt nog ännu inte avslutade, men det ska Barbro ordna, är det tänkt. Så blir det förstås inte.
Trenter gör vad han kan med Köpenhamnsmiljön, men jag tycker ändå att han går lite på tomgång jämfört med hur det brukar vara i Stockholm. Det är mycket hotell- och restaurangmiljöer, varav i varje fall Det Hvide Lam vid Kultorvet finns kvar. Det äts röd pölse från vagn på stan och fyra smörrebröd för 2:25 och det gås på kinesisk restaurang på ett sätt som nog ska förmedla att detta var något helt nytt, som minsann inte fanns i Sverige vid den här tiden. (Det tar ovanligt lång tid innan man får den vanliga kopplingen mellan datum och veckodagar så man kan kontrollera årtalet, men det är 1960, mitt i rötmånaden, konstateras det.)
Placeringen av handlingen i Köpenhamn gör att Vesper Johnson dyker upp först när det är ungefär 30 sidor kvar, men Harry Friberg i "blåklocksblå kostym" assisterar fram till dess en dansk "kriminalchef" på samma sätt som vanligt. Sedan känns det inte riktigt trovärdigt att utredning och lagförande av ett brott begånget i Köpenhamn helt sonika flyttar till Stockholm. Själva lösningen är jag inte heller riktigt nöjd med, den känns som hämtad från Sherlock Holmes eller motsvarande epok. Kanske man skulle haft större skäl att tro på den om man tidigare hade varit bekant med H C Andersens saga Skuggan, som har viss beröring med handlingen här.
Bonniers folkbibliotek fortsätter på temat spindelnät i sitt nya deckarutförande - jämför tidigare utformning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar