Bland det mest spännande med den här spökhistorien från 1893 är att identiteten bakom pseudonymen Lettice Galbraith var okänd ända fram till 2023. Nu var det inte något spännande avslöjande av en känd författare som skrivit det här exempelvis vid sidan av kritikerhyllad poesi, utan en i övrigt relativt okänd kvinna, om än också publicerad under sitt eget namn.
Själva historien är det inget fel på, även om den i hög grad bygger på kända troper. Vi har det hemsökta herresätet på engelska landsbygden, där en förbannelse säger att den som övernattar där på nyårsnatten kommer att dö. Så sker också med en nybliven ägare i första hälften av historien, och sedan ska ytterligare en förhindras att göra det, om nu bara den som vet hur det hänger ihop hinner fram i tid genom snöyran. Det här är inget man läser för att få veta hur det går, men det ger ändå nöjsam rysning under tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar