onsdag 25 november 2020

209. Tomas Bannerhed: Blommor till pappa


Det är intressant hur man som läsare (lyssnare) kan uppfatta att det finns ett hot mot idyllen, utan att det egentligen skrivs ut tydligt i texten i den här novellen. På ytan handlar det om en liten flicka som har fått ny klänning, plockar blommor tillsammans med en äldre man som hon känner väl, och är full av förväntan inför att börja skolan. Jag vill inte förstöra den för någon som inte har hört den ännu, så jag avstår från att säga mer, men det vore intressant att diskutera den med någon för att se om den ger samma intryck på andra.

2 kommentarer:

  1. Nu, ett år senare, har jag lyssnat. Ja, visst uppfattade jag ett hot. Fast jag trodde det gällde pappan - att han var allvarligt sjuk. Att han kanske var döende, att besöket på kyrkogården förebådade det. Slutet kunde jag inte ana. En förfärlig historia. Samtidigt intressant med de sydliga uttryck författaren använder, som jag är bekant med sedan min ungdom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina synpunkter. Kanske, funderar jag nu, är det något med den här som fungerar extra bra vid lyssning.

      Radera