I den här femte kortromanen från Mydworth får sir Harry Mortimer och hans fru Kat - understundom lady Mortimer - ta hand om en stöldhärva i anslutning till en närbelägen radiofabrik. Deras leveranser av den senaste lyxmodellen av radiogrammofon, kallad Winchester, rånas på ett sätt som verkar tyda på att någon har alldeles för bra koll på när och hur transporterna går.
Det finns väl gränser för hur ofta folk kan mördas i närheten, så Mortimers fyller sin tid med att lösa även andra brott när tillfälle ges. Men det går inte att komma ifrån att det inte blir lika spännande när det inte gäller mord, även om parets entusiasm för de fantastiska apparaterna inte går att ta miste på. Det blir heller inte så mycket utredning och ledtrådar som det har brukat vara i de här historierna, utan snarare en hel del åkande hit och dit och så småningom en gillrad fälla (ursäkta spoilern, men jag tror inte den förstör upplevelsen för så många). Kanske har jag fått för höga förväntningar, men den här delen var faktiskt märkbart svagare än de tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar