Att julen inte är underbar för alla, det brukar framgå i de kulturella sammanhang där den skildras. Här påannonseras Sydsvenskans julnovell till och med som "feel bad-historia", vilket absolut visar sig stämma. Vad det är som får huvudpersonen att känna olust inför julen blir klart utsagt ganska långt mot slutet av historien, och kanske är det i lite för hög grad ett grepp som bara används för att få historien att fungera. För mig blir det här mer en uppvisning i berättarteknik än en berättelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar