Den starkaste tidsmarkören i den här novellen är något som jag tror var helt naturligt när den skrevs. Det handlar nämligen om två ornitologer på väg till Kanarieöarna, där de ska samla ägg. Det tror jag inte ansvarstagande fågelintresserade turister gör idag. På vägen dit angör de en ö som underligt nog inte finns på några kartor, och därifrån blir det bara konstigare. Baring skrev också realistiska reseskildringar, och det märks här och var, vilket naturligtvis förstärker skräckelementet i de övernaturliga delarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar