Den här samlingen av fem kriminalnoveller är ny, men åtminstone någon av novellerna har en del år på nacken. Det spelar inte så stor roll, för Peter Gissy var en helt ny bekantskap för mig.
Det är som vanligt svårt att sammanfatta en samling noveller, och de här är av delvis olika sort, med varierande huvudpersoner och miljöer. Om man ändå ska försöka ange några gemensamma drag skulle det kunna vara att det mest handlar om amatörutredare som råkar komma i kontakt med något olöst eller outrett fall, som polisen har gett upp eller betraktat som något icke brottsligt. Polisen finns ibland med i utkanten, och är inte osympatiskt skildrad, men heller inte så värst skarp, när det gäller. Det verkar mestadels utspela sig i Västsverige, i och omkring Göteborg, och amatörutredarna är rätt vanliga människor - en präst och en tandläkare, till exempel. Ofta handlar det om gamla fall som på ett eller annat sätt blir aktuella, och där nyfunna dokument eller uppgifter sätter nytt ljus på det som har hänt.
Det blir kanske tydligare av ett exempel. Den nämnde tandläkaren råkar ut för en äldre patient som säger att det inte ska skrivas av som självmord, om han hittas död. Och så står det i tidningen att han har hittats död i sitt badkar, och tandläkaren - åtföljd av entusiastisk hustru - försöker gräva i vad som kan ha hänt. Ungefär så är de flesta av de fem historierna, och de är i sitt slag riktigt bra. De flesta bygger på en fyndig poäng, något som en gärningsman har lyckats undanhålla eller som ingen har insett vikten av. Jag blev glatt överraskad av hur bra åtminstone fyra av de fem novellerna visade sig vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar