Hittills har jag tagit del av Anna Janssons Maria Wern-universum bara i lyssnad form, och jag har heller inte gett mig in i sviten med fulllängdsdeckare, som verkar nå nummer 22 i dagarna. Det här är en kortroman i följetongsform på tre timslånga avsnitt. Man kan inte klaga på att det händer för lite, för folk dör och försvinner, rånas och jagas så det står om inte härliga så kanske åtminstone lagom till.
Det är sommar i det Visby där Maria Wern bor och verkar, och dessutom är det den så kallade Stockholmsveckan, när rika brats invaderar krogarna, vaskar champagne (fast det har blivit förbjudet) och nyttjar även andra droger. Det sammanfaller med en serie rån mot åldringar, ett försvinnande, minst ett vanligt mord och diverse privata bekymmer för Maria Wern. Det är imponerande tätt, för det finns de som kokar en normallång bok på färre ingredienser.
Det är kompetent gjort, även om en inledande tråd faktiskt såvitt jag förstår helt tappas bort, vilket väl ska tolkas som att den inte med saken att göra. Ska man vara kritisk kan man konstatera att det saknas humor i framställningen. Alla deckare måste inte vara Bo Balderson, men en aning ironisk distans till något någon gång tycker jag är trevligt. Marie Richardson läser utmärkt, utan att vara spektakulär, och har chans att bli en ny favorit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar