70. Bodies from the Library 2. Selected Lost Stories of Mystery and Suspense by Masters of the Golden Age

Det ligger av allt att döma en hel del research bakom de här samlingarna av kriminalnoveller. Det är förstås naturligt eftersom varje författare också presenteras med en ambitiös text, men även att hitta en del av de här berättelserna har säkert varit en utmaning. Här är till exempel hittills opublicerade historier av deckardrottningarna Agatha Christie och Dorothy L Sayers. Sayers bidrag, som innehåller hennes vanlige detektiv lord Peter Wimsey i ett slutna rummet-mysterium, är mer minnesvärt än Christies, som är fristående från hennes övriga produktion.

Ett av bidragen är en kortroman, "Exit Before Midnight", av pseudonymen Q Patrick, som utspelar sig på ett kontor i en skyskrapa i New York, dessutom på nyårsafton. Där har hållits sammanträde med syftet att slå samman två företag, men förutsättningen är att alla aktieägarna överlever tolvslaget. Stämningen blir snart lika otrivsam som i Christies Och så var de bara en.

En annan kortroman är ett country house murder av Edmund Crispin, minnesvärt om inte annat för den intrikata motivkedja som leder fram till det aktuella brottet. Jag börjar annars få svårt att hålla isär alla dessa herrgårdar, där det spelas bridge efter middagar medan arvtanter eller -farbröder mördas på intrikata sätt av den man minst misstänker.

Det är blandad lyssning i den här samlingen. Allt är inte lika bra, men här finns definitivt några pärlor som räddats till eftervärlden.

61. Bodies from the Library. Selected Lost Tales of Mystery and Suspense by Masters of the Golden Age

Det har hänt att jag har gnölat över svårigheterna med att skriva något om en novellsamling, och ännu värre tycker jag det blir när det gäller en antologi, som den här. Det hela underlättas inte heller av att jag har haft det som återkommande mellanlyssning under flera månader.

Nåväl, det är alltså en antologi, och den innehåller ett antal noveller från kriminallitteraturens guldålder, som i stort sammanföll med mellankrigstiden. Det håller nog inte fullt ut som karaktäristik, men det är i varje fall noveller av författare som var verksamma då, om också i flera fall även senare. Det är också noveller som inte tidigare funnits i bokform; många av tidens stora publicerade sig ju även i tidningar och tidskrifter av olika slag, och det hittas fortfarande okänt sådant material av stora namn.

Det ligger i sakens natur att allt inte är lika lysande, men här finns onekligen några pärlor. Och de som jag inte tycker är pärlor tilltalar säkert någon annan.

123. Christianna Brand: After the Event

Den här novellen är läsvärd (i den här versionen alltså hörvärd) inte minst på grund av att huvudintrigen är inplacerad i en ramberättelse med kommissarie Cockrill, en av Christianna Brands återkommande problemlösare i både noveller och romaner. Han är åhörare när en äldre polisman - som jag tror aldrig nämns vid namn - berättar om ett av sina gamla fall. Balansen mellan den äldres pompösa sätt att förmedla att han minsann inte har något olöst fall bakom sig och Cockrills påpekanden om det fall som återberättas blir här och var till stor komik. Det hör nämligen till saken att fallet visserligen gick till åtal, men den åtalade blev friad av juryn, som inte tyckte att bevisen räckte. Cockrill är inte obekant med fallet sedan tidigare, framgår det, men han bedriver närmast sin egen utredning under samtalet utifrån vad som återberättas i andra hand, och långsamt smyger sig insikten på att det möjligen inte bara var så att den åtalade kom undan, utan att han i själva verket var oskyldig.

Själva mordhistorien hade inte alls blivit spektakulär om den hade berättats i vanlig form. Visserligen är den snyggt komponerad utifrån förutsättningarna att offret mördas i sin loge efter en föreställning av Othello, och att det finns möjlighet att se vad som händer i form av silhuetter på en neddragen rullgardin, men då hade vi bara fått halva nöjet - och kanske rentav fel mördare.

86. Christianna Brand: Dear Mr Editor...

I sitt lilla format - strax under en halvtimme att lyssna på - är den här novellen en liten pärla, faktiskt. Formen är ett brev, ett svar på en förfrågan från en redaktör som vill ha ett bidrag till sin antologi. Den som svarar tar det hela på stort allvar och iscensätter ett mord för att ha något att skriva om. Vi läsare inser förstås att skribenten inte är helt normal, men hur allt hänger ihop får man inte reda på förrän mycket sent. Det är en prestation att lyckas få detta trovärdigt i brevform, men jag tycker att det fungerar.