Blev inför semestern tipsad om denna nu fem år gamla Augustprisvinnande bok, som visade sig motsvara de relativt höga förväntningarna. Det finns mycket att läsa om den på andra ställen på nätet, så jag nöjer mig med några spridda iakttagelser:
Yvonne Hirdman, historiker och genusvetare, har skrivit en biografi om sin mor Charlotte, som dog redan 1966 vid 59 års ålder, när Yvonne var drygt 20. Hon utgår från dagböcker, brev och vad som finns bevarat i olika arkiv, och det är ganska mycket eftersom både Charlotte och familjen var skrivande personer. Denna personhistoria sätts också in i den europeiska historien, i stort sett de båda världskrigen och tiden mellan dem. Charlotte föddes i Dorpat i Tsarryssland, numera Tartu i Estland, bodde ett par år i Oxford och kom sedan med familjen till Bukovina, där hon gick i skolan och genomlevde första världskriget. När de kom dit hörde området till Österrike-Ungern, även om det nog var en avkrok av imperiet; sedan blev det Rumänien och numera är det delat mellan Rumänien och Ukraina. Sådana gränstrakter har jag en liten förkärlek för, så den delen av historien är vad jag fastnar för och hade velat läsa mer om. Staden där de bodde längst hette då Radautz (på tyska), numera Rădăuți (på rumänska), och där hade hennes far en bokhandel i det här nybyggda pampiga huset:
Med den moderna tekniken kan man använda Google maps och se hur det ser ut där idag:
Under mellankrigstiden kommer Charlotte till Berlin, gifter sig med en baltisk adelsman, skiljer sig, blir kommunist, tar sig till Moskva när Hitler kommer till makten, flyr från Moskva när Stalin företar sina utrensningar och kommer via Danmark, Frankrike och Norge till Sverige, eftersom hon träffat en svensk man som hon gifter sig och får tre barn med, däribland alltså Yvonne.
Intressant och välskrivet, lagom personligt, även om författarens engagemang i ämnet förstås bidrar till läsupplevelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar