Den här samlingsvolymen med alla fem delarna i trilogin har inte ens kostat på sig ett titelblad mellan delarna, utan en bok slutar på en vänstersida och nästa börjar på en högersida.
Jag var ju inte så imponerad av den första delen, men ska för sakens skull ta mig igenom alla fem, har jag bestämt mig för. Nu känner jag mig klar med analysen av varför jag inte tycker det här fungerar som det är tänkt, nämligen att den övergripande historien blir så svår att följa med i på grund av alla utvikningar att jag tappar tråden. Det kanske inte är meningen att man ska behöva hålla i tråden, men här och var märker jag ändå att den återkommer.
Eventuellt är den här delen lite bättre än den första; jag hittar i alla fall ett par episoder som jag tycker är ganska roliga. En handlar om hur man ska berätta om tidsresor med tanke på att vårt tempussystem är uppbyggt för att beskriva en helt annan sorts värld och inte behöver uttrycka hur något inträffar medan man reser förbi det. Då kommer "subinverterad futurum semikonditionalis" och "subjunktiv perfektum plagialis intentionalis" väl till pass. (Sedan tycker jag att Povel Ramels text på motsvarande tema i Min galna hage är roligare, men det är ju en annan sak.) Nästan allra sist i boken finns också en ganska rolig parodi/travesti på kommittésammanträden. Kanske säger det mer om mig än boken att detta är vad jag tycker var roligast. Och så är jag nog mer road av resor i tiden än i rummet, kan jag konstatera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar