Trots att jag inte har hört till de verkliga Sherlock Holmes-fansen, sherlockianerna, tycker jag det här är en riktigt intressant bok. Det är nog så enkelt som att det är en kunnig och entusiastisk författare som berättar i den alldeles självklara övertygelsen att det han berättar också intresserar läsaren - hur skulle det kunna vara på något annat sätt med det här ämnet? Då blir man fängslad, om inte annat av nördigheten (i positiv mening). Boken har mycket riktigt också fått fin kritik i många sammanhang, inte minst hos min bokcirkelkompis, som också har fått med en vad man tydligen kallar blurb här i pocketupplagan:
Upplägget är helt kronologiskt, vilket gör att ungefär första halvan utspelar sig under författaren Arthur Conan Doyles livstid. Därefter tappar det eventuellt lite i tempo, på samma sätt som Sherlock Holmes-febern hade en nergång. Men när det börjar göras radio, film och tv av Holmes blir det intressant igen, och inte minst är det fascinerande att följa arvingarnas ibland inte så klädsamma hantering av dödsboet och varandra. Till sist är man alltså framme vid tv-serien Sherlock, som jag för övrigt nu håller på att se om från början.
Allra bäst tycker jag om författarens förmåga att hitta små fascinerande detaljer, som ofta knyter ihop händelser på långt avstånd från varandra. Ibland visar de också hur andra kändisar kommit i kontakt med Sherlock Holmes i sin verksamhet; här förekommer så olika personer som Charlie Chaplin, Gösta Ekman (den äldre, men ändå), Winston Churchill, Birgit Th Sparre och P G Wodehouse. Ska man säga något negativt är det möjligen att språket kan bli en aning blommigt här och var: "Saker har stundom en förmåga att rinna ut i sanden. Även livets sand rann till slut ut och i november 1913 lämnade kyrkoherde Wågman jordelivet." (Wågmans under pseudonymen Sture Stig publicerade noveller om Holmes läste jag förresten tidigt i höstas. Nu har jag projektet framför mig med en Complete Facsimile Edition på drygt 1100 finstilta sidor.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar