Den tredje och sista boken om mästerdetektiven Blomkvist är mer thriller än de två tidigare. Vita rosen får "hjälp" av femårige Rasmus, vars främsta egenskap verkar vara att han inte kan hålla tyst om något. Det är opraktiskt när han har råkat få reda på var hans pappa har gömt sina hemliga ritningar till en ny uppfinning (är det inte lite farbror Quentin i Fem-böckerna?) och han själv dessutom blir kidnappad. Här handlar det inte så mycket om slutledningar som i de två tidigare böckerna, utan mer om att rymma, hålla sig undan och köra "lånad" motorcykel, fast de bara är fjorton (om jag räknar rätt, och varje bok utspelar sig under ett sommarlov). Den här filmen (från 1953, som boken) är den jag är rätt säker på att jag har sett någon gång på tv för länge sedan. I 90-talsfilmen är det Claes Malmberg som spelar konstapel Björk, säkert lika gemytlig som Sigge Fürst, men kanske inte lika stilig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar