Vår bokcirkel börjar på ett nytt tema, kallat "Europa (runt)", och jag var först ut att välja och tog den här, som jag har haft i bokhyllan jag vet inte hur länge utan att läsa. Möjligen har jag börjat på den för många år sedan utan att komma så långt, men jag minns inte mer än vad jag skulle kunna ha läst mig till utan att ha läst själva boken. Nu blev det av olika skäl ingen cirkel som det var tänkt, så vi har ännu inte pratat om den.
Det är ju en klassiker som man kan läsa mycket om på andra håll på nätet. Huvudpersonen Švejk är egentligen frikallad, men när första världskriget bryter ut får han ändå rycka in och efter diverse förvecklingar blir han kalfaktor hos en löjtnant Lukáš. (De tjeckiska diakritiska tecken är ett kapitel för sig, som jag tycker det verkar som om min utgåva inte riktigt har lyckats med. Lukáš har i alla fall tappat sitt ´ över a, som markerar lång vokal.) Särskilt mycket krig får Švejk inte vara med om, mest transporteras de hit och dit, och hans huvudintresse är maten de får (och hur de sedan gör sig av med den på avträden av olika slag). Han har också en återkommande vana att berätta ändlösa historier utan poäng om gamla bekanta som varit i samma situation som den som just uppstått. Både löjtnanten och andra har svårt med tålamodet när Švejk sätter igång.
Enligt baksidestexten är det "en av de roligaste böcker som skrivits under 1900-talet" och "en av vår tids stora krigssatirer". Jag tycker kanske att humorn är lite ansträngd och daterad här och var, men kom efter ett tag faktiskt att tycka att den har viss charm. Satiren är eventuellt inte heller helt dagsaktuell, men det görs en hel del både av hur obegripligt kriget är för vanligt folk (dit Švejk hör) och hur ointresserade tjeckerna (och en del andra folk) är av att strida för Österrike-Ungern, som de inte känner sig så lojala med.
Boken är illustrerad av Josef Lada, som verkar mest känd just för att ha illustrerat denna bok både i original och många översättningar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar