I bibliotekens klassificering är det här en biografi över Johan Carlsson, född 1874 i Örkelljunga, flera decennier bosatt i Ausås utanför Ängelholm, där han var urmakare, och avliden 1954. Han har inte gått till historien som urmakare utan för att han ägnade sig åt flygplanskonstruktion, dock utan att någonsin komma upp i luften. En del av hans konstruktioner finns på museum, en del i privat ägo.
Men biografin över Johan Carlsson är egentligen bara skelettet i den här essän, som försättsbladet kallar boken, för det görs utflykter i både tid och rum med utgångspunkt i honom. Den mer kända nordvästskånska flygpionjären Elsa Andersson, som brukar nämnas som aviatris, och som var huvudperson i Jan Troells film Så vit som en snö, förekommer förstås, liksom ett antal internationella personligheter från flygets barndom. En del av dem hade jag möjligen hört om, men verkligen inte alla. Så blir det lite Jules Verne och lite Franz Kafka och lite Lars Gustafsson. Mest av allt är det en historia om svårigheten att skriva om en person som lämnat ganska lite efter sig. Johan Carlsson verkar inte ha skrivit något om sina flygplaner - eller något annat - och ingen annan verkar heller ha intresserat sig nämnvärt för honom förrän i det här sammanhanget. Det gör att det hela blir aningen trevande, för författaren är historiker och fyller inte i sådant som en skönlitterär författare hade gjort. Men frågan är om inte en sådan bok hade blivit mer spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar