lördag 22 augusti 2020

148. Ivar Lindquist: Poesien i inskrifterna på Hällestad-stenarna



"Hällestad-stenarna" är tre runstenar, som sedan en tillbyggnad på 1800-talet finns inmurade i kyrkan i Torna Hällestad, en och en halv mil utanför Lund. De har uppenbarligen hört ihop redan från början, även om jag inte har hittat någon uppgift om var de ursprungligen har stått. Eftersom jag har nära dit blir det här mer en utflyktsrapport än ett sedvanligt bokbloggsinlägg.

En av stenarna tjänstgör som hörnsten; de två andra har monterats liggande:





Eftersom läsriktningen varierar med så kallad bustrofedon - varannan rad läses åt ena hållet och varannan åt det andra, som när oxar plöjer en åker - kommer vissa rader att hamna upp och ner. Av allt att döma har de stått upp från början.

Den ensamma stenen, som går under beteckningen Hällestad-stenen 2



är rest av en viss "ąskautr":



som väl idag skulle heta Åsgöt.

Hörnstenen, Hällestad-stenen 1, har text på (minst) tre sidor



och avslutas med en syftning på en Toke Gormsson, som enligt vissa bedömare är en bror till Harald Blåtand, och alltså son till Gorm den gamle. Lindquist sällar sig inte odelat till dessa bedömare. Men här står det i alla fall (uppifrån) "kurm", det vill säga runornas sätt att skriva Gorm:



Och så Hällestad-stenen 3, som är rest av en Åsbjörn, också över Toke:


Lindquist reder ut hur personerna på de tre stenarna förhåller sig till varandra, och tar då också hjälp av en fjärde sten, Sjörup-stenen, som jag tittade på tidigare i sommar:



(Den har varit delad och ingått i en vägbro, och var fortfarande det när Lindquist skrev sin uppsats.)

Det gemensamma temat för de fyra stenarna är att Toke med flera har deltagit i ett slag vid Uppsala, och där visat stor tapperhet. Den återkommande formeln är "de flydde inte vid Uppsala", vilket har tolkats som att de stupade, och slaget har identifierats med slaget vid Fyrisvallarna.

Huvudsyftet för Lindquist - även om det tar tid innan han kommer dit - är dock, som titeln anger, poesin i inskrifterna. Delar av dem är skrivna med det fornnordiska versmåttet fornyrdislag. Han får också tillfälle att utveckla sin syn på stenarnas ålder genom att jämföra runformer här med runformer på andra stenar i det dåtida Danmark, som går att datera genom sitt innehåll.

Hela kyrkan ser förresten ut så här:


och stenarna hittar man om man går runt den till höger på bilden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar