235. Madeline Miller: Kirke

Ett tag före jul hade vi bokcirkel, men jag hade inte lyckats planera så att jag hann läsa ut den här boken före diskussionen. Sedan har det inte heller funnits en skarp deadline som har motiverat, men det ska inte uppfattas som att jag inte uppskattade boken.

Gudinnan Kirke är känd från Odysséen, där hon möter Odysseus och hans män när de är på hemfärd från Troja och landstiger på hennes ö. Hon svarar med att förvandla männen till grisar (och tillbaka igen, ska sägas). Det upptar en kort episod i den här romanen som följer henne från födelse till - ålderdom, för eftersom hon är en gudinna är hon odödlig. Det är bara en av paradoxerna här, att hon kommer att överleva alla dödliga, och aldrig få träffa dem i dödsriket. Tillvaron som gudinna framstår inte på alla sätt som avundsvärd, särskilt som hon har råkat i onåd och förvisats till denna ö, där hon förväntas leva i evighet ensam.

Cirkeln var översvallande, jag är positiv.

Eftersom det här är årets sista inlägg är det dags att summera 2020 års läsning. Året har ju varit som det har varit, och det här är inte platsen att summera det på andra sätt, bara att konstatera att det för min del har varit ett sämre läsår än 2019, men inte så dåligt som 2018:

	Böcker	Serier	Lyssnat*	Singelnoveller**	Summa
2013	127			1	128
2014	126				126
2015	122			5	127
2016	124	8		2	134
2017	120	40	23	103	286
2018	61	55	77	128	321
2019	102	40	54	174	370
2020	76	40	39	80	235

* förutom singelnoveller, och bara sådant som jag helt eller i huvudsak har lyssnat på
** både lästa och lyssnade

Jag upprepar det har jag sagt vid något tidigare nyår, att jag inte läser för att blogga eller bloggar för att läsa. Men bloggandet gör min läsning mer strukturerad, vilket jag inte ser som en nackdel.