I den här novellen placerar Christopher Pålerud handlingen i en obestämd dåtid, när en herrgård hade en stor uppsättning tjänstefolk, men ändå i en tid när det fanns bilar. Försöket att låta språket spegla tiden fungerar tyvärr inte; det flödar över av formuleringar som bygger på missuppfattningar av ålderdomliga ord. Uppläsaren försöker också vara lite gammaldags, men det blir mest styltigt. Det känns synd på en historia som hade varit värd en bättre utformning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar