I Astrid Lindgrens produktion är det här något av en anomali, eftersom det faktiskt är en sann historia. Det handlar om hennes föräldrar, och inte minst deras livslånga kärleksrelation. Som tur är skrev de mycket till varandra innan de gifte sig, och de vykorten och breven finns bevarade. Dessutom var Samuel August en god berättare, så han har försett författaren med muntligt underlag som sedan kommit till nytta. Sedan vore det ju inte Astrid Lindgren om det inte också vore berättat på hennes karaktäristiska sätt, och som vanligt är det en njutning att höra henne läsa själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar