93. Dorothy L. Sayers: Striding Folly

Helena med bloggen Ugglan & boken har startat en novellutmaning, bestående av 40 beskrivningar att välja på, men man klarar utmaningen om man kan pricka av 20, och man har på sig ända till juni nästa år. Jag tror det ska kunna gå, även om jag känner mig lite sen i starten.

Dorothy Sayers är kanske inte känd för noveller i första hand, men den här lilla samlingen om tre stycken är ändå ett måste för hennes fans (dit jag inte vågar räkna mig ännu, men kanske kan höra så småningom). Det är nämligen de sista berättelserna om hennes detektiv Lord Peter Wimsey, som vid det här laget äntligen är gift med Harriet Vane och dessutom till allra sist har tre små söner med henne. Jag har bara läst ett par stycken av Sayers' romaner och det för ganska många år sedan, men det vore roligt att vid tillfälle ta henne som ett läsprojekt. Sammanlagt skrev hon 16 romaner och några novellsamlingar, vilket ju känns överkomligt, om man inte också vill ge sig på hennes Dante-översättningar.

Titelnovellen får mig att tänka på Agatha Christies figur Mr Harley Quin, för det dyker upp en mystisk främling på samma oväntade sätt. Han verkar inte ha annan funktion än att ge huvudpersonen ett alibi som ingen sedan tror på, inte minst eftersom främlingen under det schackparti som spelas har handskar på sig, och alltså inte lämnar några fingeravtryck (och inga andra avtryck heller, för den delen).

Den andra novellen handlar om en poliskonstapel som blir inbjuden på champagne hos Lord Peter just som dennes förste son har fötts. Polisen har under sitt nattpass blivit vittne till något han inte förstår, men beskriver som att ett hus, inklusive en död kropp, har försvunnit. Lord Peter förstår naturligtvis hur det har gått till, men frågan är om någon annan ges en rimlig chans till det.

Och till sist är familjen Wimsey på landet, och brottet är inte mord utan stöld av persikor. Nog så allvarligt, visar det sig, eftersom persikorna skulle tävla i byns "Flower-Show". Äldste sonen Wimsey är misstänkt, men det skulle ju inte bli någon historia om det inte visade sig vara fel. Det jag minns mest är annars den syn på barnaga som Lord Peter ger uttryck för och som nog får sägas ha passerat bästföredatum.

Förutom dessa tre noveller på sådär 20-30 sidor vardera finns det också ett fylligt förord om Sayers och Wimsey, där jag ska försöka glömma en del av det som stod om böcker jag ännu inte har läst.

För utmaningen bockar jag av i tur och ordning:
37. En novell av en författare som du tidigare bara läst romaner av: "Striding Folly"
2. En novell där ett hus spelar en stor roll: "The Haunted Policeman"
36. En novell där ett barn är en av huvudpersonerna: "Talboys"