En bonus med den här novellen är att man får en liten förklaring till vissa underligheter i en av författarens andra noveller. En malus är att man får den styltige uppläsaren som borde koppla loss lite från läsuttalet.
Anledningen till att jag alls gav detta en chans var att det handlar om en doktorand i Lund, vilket jag kunde ha extra roligt åt av arbetsrelaterade skäl. Nu visar det sig att hans doktorandtillvaro spelar en ganska liten roll för historien. Det utspelar sig något halvsekel in i framtiden, när det finns både kärleksautomater och omsorgsautomater, det vill säga robotar eller dylikt som sköter sådant vi då inte längre behöver ha människor till. När det samma månad i nyheterna talas om robotar i äldreomsorgen känns det inte som om det behöver gå så lång tid för att det ska bli verklighet, men en del av det som skildras är nog ändå rätt avlägset. Jag hade nog önskat lite mindre science och lite mer fiction - som jag så ofta gör med denna genre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar