Originalet till det här dubbelalbumet, Birger Sjöbergs roman, ges numera oftast ut utan komma i titeln, men i original fanns det med. Det är mycket annat som också är texttroget i den här seriebearbetningen, förstår jag, även om jag inte har läst boken. (För mig är det en av de där klassikerna som jag aldrig har vågat ta mig an.)
Det är gott om folk - ett myller av gestalter skulle man kunna säga om det inte vore en klyscha. Den som stannar i minnet är nog ändå den matglade kamreren Karl Ludvig:
Möjligen blev jag lite sugen på att ta mig an boken vid tillfälle, men det får bli på semestern eller liknande, för över 700 sidor kräver lite tid för långsittningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar