Det här är en fortsättning på Konturer, som jag läste i somras. I själva verket är det den andra boken i en trilogi, som nu lagom när jag har passerat mitten har kommit i en behändig samlingsvolym i pocket. Men jag ställer mig i kö på den sista delen på biblioteket, så blir det väl min tur vilken månad som helst.
Kanske är det just att det är en fortsättning som gör att jag inte uppskattar den på samma sätt som den första. Faye, författaren och skrivkursledaren som är huvudperson, är nu hemma i England, separerad och skild med delad vårdnad om de två sönerna. Det är därför mer vardagsmiljöer än det var i den förra boken som utspelade sig i Grekland, men konceptet är detsamma - att Faye egentligen bara är en iakttagare och åhörare. De hon träffar berättar om sig själva, sina liv och ofta om sina vänner och bekanta, som blir huvudrollsinnehavare i episoder, som löst knyts samman av Fayes närvaro, men inte särskilt mycket annat.
Nu verkar jag mer kritisk än jag egentligen är. Det här är en läsvärd bok, men lite för lik den förra, helt enkelt. Omslaget av Petra Börner är också likt, men det gör mindre tycker jag. Det är samma bild fast i annan färgsättning, och det verkar som om det ska gå igen även i den tredje delen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar