Hela intrigen i den här delen i serien om Sigge Flod ryms under en veckohelg, med en liten prolog på fredagen och en epilog på måndagen. Det är dessutom första helgen efter skolstart på hösten - eventuellt tycker jag det är underligt att börja med upprop en fredag och sedan ha "friluftslov" på lördagen. Inte bara att lördagen egentligen var skoldag visar att tiden har gått. De ordentliga pojkarna Sigge och Röret (som Kurt Nilsson alltid kallas) är ute och bor i tält och när de ska åka hem gräver de ner sitt skräp, bland annat konservburkar. Det skulle knappast passera idag.
Tältplatsen syns till höger på den här kartan:
som nästan är en förutsättning för att man ska hänga med i svängarna. De är ute i ett nerlagt tegelbrukssamhälle på cykelavstånd från hemstaden Eriksvik, om vars läge man nu får reda på att närmaste flygplats är i Norrköping. Det jag har snappat upp på annat håll och försökt läsa in i tidigare böcker, att staden är kalkerad på Ivar Ahlstedts uppväxtstad Västervik, kan alltså fortfarande stämma.
Själva intrigen är aningen spretig, men ger utrymme att diskutera sällsynta och värdefulla frimärken, något som det verkar som om pojkar i Sigges ålder var inherent intresserade av. (Så är det inte heller numera, skulle jag tro.) Förutom det händer det lite mystiska saker i de öde byggnaderna, och så är det förstås mannen i titeln, som är den där sortens person som förekommer i ungdomsböcker, en man ska tro är snäll men visar sig vara mystisk, men kanske ändå är snäll, om han inte är lite mystisk i alla fall. En liten trimning av intrigen hade varit på sin plats, tycker jag.
Nu tar det här projektet paus och återkommer i augusti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar