Litteraturvetaren Emma borde skriva färdigt sin avhandling om författaren Beata Skarp. I stället vikarierar hon på dagis (eller förskolan, som hennes ex påminner henne om att det heter), dricker för mycket, har tillfälliga förbindelser, men anstränger sig ändå för att ta hand om dottern Saga varannan vecka. Och så söker hon ett stipendium som innebär att få vistas i Beata Skarps gamla bostad i Norrbotten, för kanske är det ett sätt att få tid och inspiration att komma igång med avhandlingen igen. Hon har också trots allt fortfarande självbilden av att vara landets ledande - möjligen enda - expert på Beata Skarps författarskap.
Det är inte så spännande att fundera över om Emma ska få stipendiet, för naturligtvis måste hon bli den som väljs ut - annars skulle den här boken knappast finnas. Det som skapar spänning i den första halvan av boken är i stället en del planteringar angående Beata Skarps författarskap och liv fram till hennes för tidiga död i slutet av nittiotalet. Beatas bror med hustru och vuxen dotter bor alldeles i närheten och är var och en på sitt sätt gåtfulla individer. Å ena sidan välkomnar de Emma och verkar uppskatta hennes sällskap, å andra sidan är det något olycksbådande med deras ständiga närvaro.
En del av spänningen blir alltså närmast gotiskt inspirerad - en ensam ung kvinna i ett hus ute i skogen utan mobiltäckning är ju ett tacksamt objekt för det. Men det är också spännande att följa Emmas arbete när hon genom att använda Beatas efterlämnade bibliotek lyckas komma närmare en sanning om hur hon hade det och vad som hände.
Det här är nog en bok i första hand för oss som läser annat också. Det är tätt med litterära referenser, inte minst när Emma botaniserar bland Maria Lang, Agatha Christie och annat som den döda författaren har haft som sina favoriter. Men det finns säkerligen en tillräckligt stor läsekrets som kan leva sig in i hur fängslande ett personligt öde av den här sorten kan bli. Mitt råd till den som vill läsa är att avsätta tid för koncentrerad sträckläsning, för det vinner boken mycket på jämfört med att bara läsa korta avsnitt vid läggdags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar