Någonstans mellan (lång)novell och (kort)roman får man placera den här historien, som tar två timmar att lyssna på i den här versionen. Möjligen är författaren mest ihågkommen idag för att han skapade gestalten kommissarie Hanaud [an'o:], som i sin tur var en viktig inspirationskälla för Agatha Christie när hon skapade Hercule Poirot. De har inte så mycket gemensamt fysiskt, för Hanaud beskrivs som stor och ful, men de har samma farbroderliga sätt och psykologiska arbetssätt. Det sätter dem i kontrast till Sherlock Holmes och hans fotspår och cigarrettaska.
Intrigen här är en mycket tidstypisk kriminalhistoria från före första världskriget, när mord inte var nödvändigt för att skapa en detektivberättelse. Här förekommer visserligen ett mystiskt dödsfall, men det är ett värdefullt pärlhalsband som står i centrum för skurkarnas och Hanauds intressen, liksom Hanauds vän mr Ricardo. Han är något i stil med Holmes' doktor Watson och Poirots kapten Hastings, men han är inte berättare eller huvudperson på det sättet, snarare en något enfaldig kollega som Hanaud kan berätta saker för, så även vi läsare får del av dem. Det går inte att komma ifrån omdömet att det här är ett verk som inte har åldrats väl, eller kanske rentav har det åldrats för mycket.
Nu är det för tillfället slut på den här novellerna från British Library Classics, så det kommer att bli annat här ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar