Med den här tredje boken avslutar Liza Marklund av allt att döma - men inga spoilers! - serien om Stenträsk, den fiktiva småstaden i norra Norrlands inland. Den här gången kommer intrigen närmare inpå polisen Wiking Stormberg än de tidigare har gjort, men så är det ju inte sällan i deckare.
Det börjar med att man hittar ett lik i en mosse, inte ett gammalt mosslik visserligen, men ändå tillräckligt gammalt för att inte vara alldeles nytt. Folk tror att det är Wikings hustru som försvann för många år sedan, men vi som har läst förra boken vet bättre. Hur det hänger ihop och vem som har gjort vad är kanske inte det allra svåraste att räkna ut, om än inte helt genomskådligt i alla detaljer.
I centrum för intrigen står en kassaskåpskupp vid ett kraftverksbygge vid sextiotalets början. Det är en intressant tid i den här landsänden, när mycket händer och samhället förändras. De delarna tas inte tillvara fullt ut, tycker jag, utan blir bara en ganska skissartad bakgrund till det brott som begås.
Det är inget fel på den här boken egentligen, och framför allt är den bättre än mycket annat som kommer ut. Men det går inte att komma ifrån att den är svagare än de tidigare, och att Marklund inte någonsin senare har närmat sig nivån i den första boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar