Denna andra bok på kursen om tyska deckare tar steget in i vuxenlitteraturen. Och det är faktiskt en alldeles lysande bok, som finns översatt till svenska och kan rekommenderas, om man nu inte vill, kan eller ids läsa på tyska. Jag dömer ingen.
Huvudpersonen och berättaren Rosemarie blir mycket tidigt i handlingen besatt av en man, som hon lär känna genom en väninna. Men i stället för att på vanligt sätt försöka få någon normal kontakt med honom står hon och glor in genom hans vardagsrumsfönster från den mörka trädgården, och en kväll dyker karlns fru upp, kan man tänka sig. Hon har varit på alkoholisthem, och så blir det skottlossning och Rosemarie får rusa in och styra upp, det vill säga avlossa det dödande skottet mot den skadade hustrun. Sedan går hon genom boken och förövar det ena vansinnesdådet efter det andra, och spänningen i den här deckaren är alltså inte vem som är mördaren. Snarare undrar man hur länge hon ska komma undan.
Det är förutom spännande också stundtals väldigt roligt. Kontrasten mellan Rosemaries lite torra stil - hon arbetar på ett försäkringsbolag, där hon är en stöttepelare i verksamheten - och alla heta känslor är ibland så på pricken att jag hade velat ha skrivit det här själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar