Nio österlenska spökhistorier är samlade i den här volymen. Bakom författarnamnet finns ett brödrapar med den gemensamma initialen M. Det är språk och miljö som gör den här samlingen till det den är. Själva spökerierna är mer smygande än verkligt obehagliga.
Med tanke på lokaliseringen är det inte förvånande att havet spelar huvudrollen i flera av berättelserna. Det är folk som försvinner till havs och kommer tillbaka, med mer dylikt. Och så utnyttjas förstås de flyttade Knäbäckshusen för en historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar