I det här andra albumet om Prins Valiant går han vidare i samma stil som i det första, så att man undrar om han har superkrafter som andra saknar.
Han lyckas påpassligt utnyttja det som finns till hands, om det så bara är en gås:
och om vi inte förstår hur kompetent han är så påminner han oss:
Ibland har han rent av drag av MacGyver, fast Valiant förstås inte har någon pennkniv:
Avståndet till den tid det utspelar sig är så långt att avståndet mellan trettiotalet då serien kom till och vår tid ofta kan bortses från. Men är det någonstans det märks att serien inte är dagsfärsk är det i kvinnoporträtten, där det egentligen bara finns två sorter, häxor och våp. Våpen kan man förälska sig i, och hon kan göra detsamma tillbaka:
och om vi inte förstår hur kompetent han är så påminner han oss:
Ibland har han rent av drag av MacGyver, fast Valiant förstås inte har någon pennkniv:
Avståndet till den tid det utspelar sig är så långt att avståndet mellan trettiotalet då serien kom till och vår tid ofta kan bortses från. Men är det någonstans det märks att serien inte är dagsfärsk är det i kvinnoporträtten, där det egentligen bara finns två sorter, häxor och våp. Våpen kan man förälska sig i, och hon kan göra detsamma tillbaka:
Historien om Ilene är huvudintrigen i den här delen, men tar många vägar, som för Valiant både tillbaka till sitt hemland Thule och till träskmarkerna där hans landsflyktiga familj fortfarande bor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar