Tematiken i den här novellsamlingen påminner mycket om den i Andreas Palmaers egen samling Vandraren utan ansikte. Det kan till exempel vara kusligheter i dataspel, där gränsen mellan spel och verklighet suddas ut. Tyvärr finns det en del överlappning i vilka berättelser som ingår i de båda samlingarna, så det är inte två och en halv timme med nya historier, om man har hört den andra först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar