lördag 28 juli 2018

171. Måns Gahrton och Johan Unenge: Alla barnen...


En bokhyllerockad här i veckan fick sedan länge undanskymda klassiker att komma i blickfånget. Det var 1991 som Alla barnen-historier var det roligaste som fanns, även om jag nog var lite för gammal redan då för att tycka det. Här är ett urval samlat, och det sammanfattas i förordet som att de ska vara hemska, smaklösa eller handla om sex. Det är väl samma kriterier som har gällt för barnhumor både före och efter 1991, till exempel Bellmanhistorier eller Biafraskämt, som en av författarna minns från sin egen barndom.

Det hör till genren att rimmet gärna kan vara huvudsaken, och då kommer själva skämtet lite i bakgrunden i väntan på det ganska självklara rimordet:
Alla barnen andades bra under vattnet
utom Torkel
han hade glömt sin snorkel.
Men en och annan gång blir det lite överraskande:
Alla barnen lekte med smällare
utom Pär
för han låg där och där och där.
Kanske den här sortens böcker gör sig bäst bredvid toalettstolen och inte för sträckläsning, trots allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar