Mycket i denna ungdomsbok måste vara närmast obegripligt för dagens ungdom. Man måste beställa telefonsamtal i förväg, polisen heter fjärdingsman, och K. Anderssons Sko-, Pappers- och Diversehandel i Lomsjö är inget modernt snabbköp:
Klas och Göran klev in i affärens halvdunkel. En intensiv doft av sill och lädervaror slog emot dem, när de såg sig om inne i den till bristningsgränsen fullpackade affären. De fick kryssa mellan mjölsäckar och kartonger, innan de nådde fram till disken. Från taket hängde rader med hinkar och spadar, ryktskrapor och selar, och då mannen som stod bakom disken var osedvanligt reslig, måste han stå en aning krokig för att inte slå huvudet i de närmaste hinkarna.Kusin Hubert är den här gången på besök hos tvillingarna i Vindsele, men de ger sig ganska snart iväg till Lomsjö, en mer isolerad by sex mil bort, där Huberts klasskamrat Frid "Frippe" Jonsson [sic!] semestrar med sin fiskeintresserade pappa. Jonsson seniors och juniors mest framträdande drag är stor aptit och därpå följande fetma, som dock verkar bäras med gott humör. Frippe är överhuvudtaget ett intressant tillskott till persongalleriet, som jag hoppas få se mer av i kommande delar. Han är detektivintresserad som tvillingarna, men ordentlig som Hubert, och eftersom Hubert under en stor del av berättelsen befinner sig på egen hand i skogarna runt Lomsjö blir interaktionen mellan Frippe och tvillingarna Klas och Göran mer påtaglig.
Mysteriet den här gången handlar om en försvunnen fäbod, som Jonssons hade bokat för sin fiskesemester, men som visar sig vara försvunnen när de kommer fram. Eftersom de var där året innan och vet att den har funnits är det än mer mystiskt, men vad som har hänt reds förstås ut så småningom. Det är en ganska kvalificerad intrig med ett antal sammanflätade trådar och ganska mycket folk, som dock alla fyller sin funktion. Det är mer mysterium än fars, och det har jag ingenting emot, tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar