Luigi Pirandello, som fick 1934 års nobelpris i litteratur "för hans djärva och sinnrika nyskapelse av dramats och scenens konst" är nog fortfarande mest ihågkommen för sin dramatik. Men han har också skrivit noveller, över 200, även om det verkar som om de flesta av dem inte finns på svenska.
Just den här verkar vara en favorit för antologiredaktörer, för den finns med i olika sammanhang. Ska man likna den vid något är det en piratensk skröna, och gillar man sådana tycker man nog att den här är rolig (och omvänt). Det är i sitt lilla format en historia om vem som lurar vem och vem som har en hållhake på vem, och som sådan är den faktiskt riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar